Hej vänner.
Nattens sömn har varit obefintlig… igen. Vår prins har legat och pratat större delen av natten. Han gråter väldigt sällan men jollrar/jämrar sig desto mer. Därför har min natt i stort sett gått ut på att lägga mig i sängen, gå upp och vagga W, lägga honom ner, lägga mig ner, amma, lägga honom i sängen, lägga mig ner, amma, gå upp och vagga honom… Ja ni förstår. Allt blir liksom blurrigt efter ett tag så jag vet inte riktigt hur mycket jag har sovit. 1 timme? 3? 4?
Jag har mina aningar om att hans jämrande beror på att han är lite förkyld och väldigt slemmig i näsan och halsen. I och med att spädisar inte kan snyta sig själva och måste kunna andas genom näsan får man hjälpa dem lite på traven. Jag var för någon vecka sedan och handlade en nässug på apoteket (kan varmt rekommendera denna) som vi använder när vi hör att han blir rosslig och får svårt att andas. Denna fungerar så att man själv suger ut snoret i näsan, vilket låter lite halvofräscht men det kan jag garantera att det inte är. Det sitter ett filter inuti som hindrar slemmet från att åka in i munnen.
Vi körde med denna imorse och nu, äntligen, sussar min underbara prins. Glad mamma. William kommer före allt annat så jag har inte hunnit äta någon ordentlig frukost än, det tänkte jag göra nu samtidigt som vi låter lite house studsa mellan väggarna. På lagom nivå, så vi inte väcker vår prins, såklart.
En klippa.
Den där är guld värd!!
Eller hur 🙂