Så träffades jag och min hulk

Jag fick en kommentar häromdagen om jag kunde berätta mer om hur Thomas och jag träffades och visst kan jag det. Vet att jag nämnde det i något inlägg nära alla hjärtans dag men här kommer berättelsen igen.

Thomas och jag träffades när vi båda studerade i Halmstad. Jag på Medie- och kommunikationsvetenskapliga-programmet och han på militärhögskolan. Jag var 21, skulle precis fylla 22, och han 24 going on to 25.

Första gången vi träffades på riktigt var på Kåren vid högskolan. Jag jobbade frivilligt i baren och han var ute och svängde sina lurviga tillsammans med ett par vänner. När kvällen led mot sitt slut kom han fram till mig och började prata, bad om ett glas vatten och sa att han kände igen mig. Det tog ett litet tag innan vi kom underfund med att vi båda var från Vetlanda, hade gemensamma bekanta och hade varit på samma fest en gång i tiden. Men då hade vi inte pratat med varandra.

När han skulle gå från baren bad han om mitt nummer. Just då var jag inte intresserad av att träffa någon men han fick numret. Han skickade några sms efter den kvällen men jag var tyvärr lite avig till att ses och försökte avstyra varje dejt han ville styra upp. Vi har skrattat så åt detta under åren vi varit tillsammans. Minns speciellt ett sms. Han skrev och frågade om vi kunde hitta på något, kanske se en film. Jag som inte ville träffas kom på den briljanta idén att bjuda hem honom till oss (bodde med min vän Suss på den tiden)…. När jag hade hela tjejgänget där. Var ju helt ÖVERTYGAD om att han inte skulle vilja kliva in i den fällan. Och mycket riktigt. Jag svarade att Jag ska ha mina vänner över ikväll och vi ska kika på film… Men du får såklart gärna komma också, om du vill. Han kikade inte in på vår filmkväll, om vi säger så.

Månaderna gick efter det sms:et och vi hördes inte mer förrän vi spontant träffades på kåren efter 2-3 månader. Denna gången jobbade jag inte utan festade på glatt med mina vänner. Vi pratade lite, jag gick och köpte mig en drink och när jag kom tillbaka, ja då hade min bästa Suss styrt upp att vi skulle åka med Thomas hem till Vetlanda nästkommande helg eftersom vi alla skulle hem. Susaaaannnneeee skrek jag inombords. Att åka kommunalt från Halmstad till Vetlanda tog 4-5 timmar medan vi med bilen kom hem på två, så jag förstod att Suss tog chansen.

Thomas kom som planerat och hämtade oss enligt Suss uppstyrda plan och något hände under den bilresan. Suss somnade innan vi hunnit lämna Halmstad så Thomas och jag satt och pratade konstant från Halmstad till Vetlanda och jag ändrade helt uppfattning om honom. Han var ju hur skön som helst och vi delade samma värderingar, tankar och intressen.

När vi kom hem till Vetlanda bjöd han över mig till sig och ja… på den vägen är det. Efter det har vi varit oskiljaktiga, jag och min hulk. Kan tillägga att vi fick reda på att våra mor- och farföräldrar umgåtts jättemycket i sina dagar och att våra föräldrar inte var främmande för varandra. Vetlanda är bra litet.

Cheesy bild, jag vet… Men jag bjuder på den 😉