Prata med bebismagen

Okej nu måste vi prata om något allvarligt. Det här med att snacka med bebisen i magen som tydligen ska vara viktigt. Är det någon mer gravid där ute som tycker att det känns fånigt? Och då menar jag inte att man säger Åh vad du sparkar lilla vän eller Ta det lugnt, du knäcker mammas revben utan att man sitter och berättar historier och pratar med den som att den satt framför en.

Jag börjar alltid att flina åt mig själv när jag böjer ner huvudet för att säga några inte så välvalda ord. Ja, nu ska jag gå till köket och hämta en macka. Vad tycker du vi ska ha på den. Ost? Ja, ost låter bra. Vad tycker du vi ska dricka till? Jag vet inte heller faktiskt. Alla beslut man måste ta här i världen du…

När T kommer hem från jobbet på kvällarna brukar jag alltid gå fram till honom, trycka upp magen i ansiktet och säga säg något till magen. Han drar en liten ramsa och brukar alltid få en spark i gensvar. Så går kommunikationen här hemma. Jag funderar på att utveckla mina egna fraser en aning dock… Mamma bäst, mamma bäst, mamma bäst, mamma bäst…