Tröttisar

Okej, nu ska vi se om jag lyckas skriva det här inlägget med en hand. Wille somnade precis i min famn och då passar morsan med värsta simultankapaciteten på att blogga. Vi har inte kommit utanför dörren än. Både W och jag däckade i soffan efter att vi käkat och sov en timme eller så. Det var helt underbart och lika behövligt som igår.

Nu, på riktigt, tänkte jag lägga min underbara i vagnen och gå ut på en promenad. Jag har lite ont i min höft fortfarande, den som krånglade under senare delen av graviditeten, så barnmorskan vi träffade idag rådde mig att kontakta sjukgymnasten. Tror nog jag ska slå dem ett pling i morgon och se om de kan göra under med den. Vore väldans skönt att slippa stappla runt.