Hej vänner.
Det gjorde verkligen susen att komma ut ett tag. Även om jag fick stanna halvvägs och klappa mig på magen för att den gjorde lite ont. Nu sitter vi i soffan och jag har ångest för att jag inte har klämt in en powernap idag – något jag lovar mig själv varje morgon att jag ska göra men som jag aldrig gör. Nu känns det ju lönlöst då det snart är dags för sängen. Eller nåja, om några timmar. Jag kommer att vara ett lik imorgon när klockan ringer och vi ska till barnläkaren för att kolla Willes höfter (det är tydligen rutin för bebisar som legat i säte) men det får jag ta.
Ikväll blir det, likt alla andra kvällar sedan vi kom hem, väldigt lugnt. Vi tänkte sätta på en film och mysa, bara vi tre. Det här är nämligen den första dagen sedan vi kom hem som vi inte haft besök. Då passar vi på att dra ner växeln ytterligare – det behövs.
Lite stor mysse….
