Hej vänner, det var den dagen det. Den är ju inte riktigt till ända men nästan. Tycker att den här veckan har gått i en faslig takt och kan inte riktigt förstå att det är fredag imorgon. Då går vi dessutom in i vecka 27. Nu känns det som att nedräkningen har börjat på riktigt och att vi passerade en milstolpe när vi gick förbi ”mindre än 100 dagar kvar till BF-strecket”.
Skrev ju tidigare att jag greppat en ny bok om förlossningssmärta. Har bara hunnit läsa ett par sidor men har redan goda förhoppningar om att den här är bra. Den började med en intressant förlossningsberättelse av en mamma som berättade att hon hade förberett sig väl inför förlossningen. Läst på. Gått på profylaxkurs. Tog aldrig värktabletter i vanliga fall, tyckte att hon var tuff och nog allt skulle klara av att föda barn. Dock var hon inte beredd på SMÄRTAN med stora bokstäver. I korta drag, det gjorde förbaskat ont och hon hade svårt att tackla det.
Precis den här berättelsen tror jag att jag kommer skriva under på efter att vi får träffa vår knodd för första gången. Lagom tuff nu men kommer nog få en smärre chock över hur det kommer att kännas. Det går att spåna, fnula och fundera på hur förlossningen kommer att gå till, men faktum är att vi snart står där med facit i hand. Längtar till den stunden men passar på att njuta så gott det går fram tills dess.
Nu tänkte jag fortsätta läsa lite – och smutta på min blåbärssmoothie. Hulken sitter och spelar xbox så jag passar på att njuta av lite egentid.
Svårt för att gömma hela datorn, eller kanske bara tangentbordet? Han skulle dock veta direkt att det är jag som är boven, och så skulle det bli lite dålig stämning här hemma 😉
Haha, ja lite krångligare kanske 😉
Jag har så dåliga gömställen så T hittar alltid kontrollen efter tre minuter.
Åh den ska jag prova! 🙂
Hehe ja jag har också funderat på det, men jag är så dålig på att hålla masken så det skulle ju skina rakt igenom!
Jag brukar ibland gömma handkontrollen och låtas som ingenting 😉
Haha ja det får vi göra. Det kommer säkert gå jättebra, och det är säkert normalt att vara orolig innan. Det är ju en ganska stor grej att gå igenom.
Kan tillägga att min sambo är ex-militär och spelar också mycket, fast numera mest dator :p
Ja men verkligen – det gör det säkert 🙂
Hehe, det måste vara viktigast på CV:t när de rekryterar ”gillar att spela”…. 🙂
http://matildaoberg.vimedbarn.se/category/forlossningsberattelse/
Min förlossningsberättelse om du vill läsa 🙂 Såhär efteråt minns jag inte ens den fruktansvärda smärtan, konstigt nog 😛 Men det är såå häftigt att föda barn! Näästan så jag är lite avis! 😉
Satt som fastnaglad. Så sjukt intressant att läsa 🙂
Hejja dig! 🙂
Jag är helt övertygad om att jag kommer att tappa greppet vid förlossningen. Min största skräck att det ska bli ett trauma. Som person är jag ofta lugn i stressiga situationer och lyckas hålla mig sådan även vid smärta, men jag tror inte att jag fixar en sådan intensiv smärta under så lång tid så även om jag säkert tar mig igenom den. Mest rädd är jag för att jag efteråt som sagt ska bli traumatiserad och inte våga skaffa fler barn.
Jag är också gravid, och lägger nog alldeles för mycket tid på att tänka skräcktankar om kommande förlossning :-/
Det här med att det kan bli så utdraget är det jag också kan vara lite skraj över. Och att man liksom tappar all kontroll över sin kropp.
Vi får ge varandra en virtuell high five när det är över och hålla tummarna för att vi får en positiv förlossningsupplevelse 🙂
Jag har också turen (eller vad man kan kalla det) att ha en x-boxspelande sambo = mycket egentid, fast i mitt fall mycket pluggtid som är välbehövligt men ack så långtråkigt i vissa fall! Hehe
Din smoothie såg himlarns god ut, vad har du haft i den? 🙂
Haha, genomgående hos officerare;)
Ibland funderar jag på om jag ska göra en kupp och gömma det någonstans.
Oh, den hade jag vaniljyoghurt, en banan, en skvätt mjölk och blåbär i 🙂