Nu har Wille och jag klarat oss ”ensamma” i en och en halv vecka. Det har gått bra men jag är skapligt glad över att min hulk kommer hem om ett par timmar. Saknar det där skäggiga ansiktet. Det är nästan så man skulle synda ikväll med lite godis och mys, får man?
Idag hade vi en riktig mysmorgon Willster, Suss och jag. Wille vaknade vid halv sex – då låg vi kvar och mös fram till sjusnåret sen blev det kaffe i soffan med min kära vän.
