Hej hej.
Jag har varit inne i en dimma så jag har knappt reflekterat över att det är juni. Vad fort de här månaderna har gått. Ser att solen skiner ute och det verkar vara jättefint väder.
Var rätt glad när jag gick och la mig igår för jag hade inte fått någon mer blödning på hela eftermiddagen och var övertygad om att vi skulle få åka hem idag. Lillen verkar ju må bra men de vet inte var blödningarna kommer ifrån. När jag vaknade idag blev det dock ett steg bakåt igen – ytterligare en blödning. Kände direkt hur tunga mina axlar blev och mungiporna började vandra söder ut….
Jag får inte lämna sängen så jag är rätt fast. Får inte ens gå och hämta frukost. Det börjar bli lite jobbigt men jag har ju inte så mycket till val. Försöker fördriva tiden med att kika på film och läsa – men det blir rätt tråkigt efter ett tag. Ska fråga sen om Thomas kan få köra mig en runda i rullstolen, bara för att få komma ut härifrån lite. Nu är det återigen bara att vänta och se vad dom säger.
Jag håller tummar och tår!
Håller tummarna att det blir bättre och att du får åka hem och vara hemma sista tiden innan bebisen kommer. Stor kram!
krya på er! du och lilla bebben, hoppas ni får åka hem snart fullt friska.