It hurts!

Värken i mina ben efter dagens promenad kan närmast beskrivas som aaajjjj fyy satan (!). Wille och jag gick till golfbanan som ligger en halvtimme bort. Solen stekte så jag försökte gå i skuggan. Kollade som vanligt W var femte minut så han inte var för varm men han hade det gott där i vagnen. Lyckligt ovetandes om hans mamma som det fullkomligt rann om.

Väl framme på golfbanan hakade vi på hjältarna de sista nio hålen. Solen fortsatte att steka så vi lapade vatten som aldrig förr. Det var skapligt tungt att dra barnvagnen på gräset så rumpan fick sig lite träning.

När rundan var slut promenerade vi hem igen. En smärtsam halvtimme för benen kändes som två värkande stubbar. Summa summaro – 3 timmars prommis, värkande ben och knallröda (brända) axlar. Att man aldrig lär sig. Solskräm Jenny, solkräm!

Nu ska vi grilla lite här ”hemma” och gotta oss. Det känner vi att vi är värda efter dagens äventyr.