Hade precis inlett ett inlägg med sitter för första gången framför datorn men det var bara till att radera och sätta mig vid en grinig William. Han är inte helt nöjd med livet idag. Nu ligger han och sover i min famn och jag får nöja mig med att skriva på mobilen som de senaste månaderna varit min bästa vän – teknikmässigt sett.
Jag känner mig rätt mör i kroppen efter att ha kört upp till Stockholm och samtidigt försökt ta hand om W. Thomas är tyvärr inte så kry så då får jag vara extra pigg så jag täcker upp för oss båda. Lättare sagt än gjort.
Tröttheten biter sig fast som en envis fästing idag men jag ska göra mitt bästa för att hålla ögonen öppna ett tag till. Frågan är bara vilket vapen man ska gå på? Kaffe eller godis? Kanske båda?
Igår var vi på kräftskiva och trots att jag inte gillar kräftor gav jag mig på en rackare ändå. Kunde dock konstatera att det inte är något för mig. Tack och lov för tillbehör.
