Jag är en virrpanna

T in action…

Ibland hörrni… Ibland vet jag inte var jag har min hjärna. Följde med T till rangen innan när han kom hem från jobbet. Tyckte jag behövde lite luft. Väl där upptäcker jag att min plånbok är borta. Fan – tänker jag. Den ligger väl kvar hemma på bordet. När vi väl kommer hem upptäcker jag att där är den inte alls. Ringer till pressbyrån som jag var förbi en snabbis tidigare idag och frågar om de hittat en svart plånbok och yes – se på sjutton de hade hittat den. Ibland ska man ha tur, men jag börjar bli orolig för mig själv.

Nu ska jag pusta ut och göra mig lite kvällsmat för jag är vrååålhungrig. Ibland känns det allvarligt som att jag skulle kunna äta upp en halv ko. Eller en sån där stor toblerone man kan vinna på Liseberg ni vet. Åh choklad. Choklad hade varit gott nu….